Cykelmode,  Cyklar,  Pimp my bike,  Recycle

Världens bästa vardagscykel

Vi har precis flyttat från landet till stan och våra behov av cyklar har förändrats. När vi bodde på landet blev det mest fritidscykling och sedan corona med hemarbete, cykling med yngsta barnet till skolan. Under somrarna cyklade vi ibland milen genom skogen för att komma till närmsta tågstation och ta tåget till jobbet. Det fungerade ibland men på en opålitlig grusväg och med barn att lämna var det ingen vardagslösning. Vi var alltså bilberoende, så pass att vi behövde två bilar. 

Tre av barnen hade över tre mil till skolan vilket innebar att ingen av dem cyklade särskilt ofta. Då. Nu cyklar de varje dag. 

En del av skälet till att vi flyttade var just cykelavstånd. Att kunna nå allt på ett enkelt sätt, som alla oavsett körkort och ålder kan göra – genom att cykla. 

Inför flytten sålde vi en bil och investerade i “nya” cyklar. Jag hade en hybrid innan, en Nishiki 401 som fungerade perfekt för grusvägarna på landet och landsvägarna till tågstationen. 

Innan hybriden, när jag precis hade flyttat ut till landet hade jag köpt en röd Stålhästen i retrostil som jag lite för sent insåg levererades i delar Ikea-style. Det blev mitt första cykelbygge, faktiskt två eftersom den första cykeln som levererades var en felskickad herrmodell vilket jag inte insåg förrän den var nästan helt klar.  (Tips! Gör det inte i sällskap av en ettåring så märker du snabbare om det skulle vara fel cykel). 

Jag älskade känslan av vinden i håret och vyn av fälten och skogen när jag cyklade på min röda fina Stålhäst. Jag var så glad. Sann cykelglädje 🙂 

Med hybriden cyklade jag ibland för geocaching (skattjakt) och motion. Det var härligt och jag tyckte om den. Jag tvekade mycket inför att sälja den men insåg att nu med bara tio minuters cykelväg till jobbet var det inte rätt cykel. 

Som av en slump provade jag vikcykel, först en Brompton på en konferens och sedan en Crescent sjuttiotalsmodell, retro och sliten, som jag vid en första anblick tyckte var i för dåligt skick men det var innan PO spenderade tid med den. När jag cyklat min första ordentliga cykeltur med den var jag fast. Så liten, smidig och bekväm. Att sitta mer upprätt och bekvämt, som på Stålhästen, men med en cykel som känns liten nog att smälta ihop med mig – som om jag bara glider fram helt av mig själv – ett med cykeln. Det är en helt annan känsla än hybridcykeln. Att glida förbi bilköerna vid 16-tiden är så härligt!

Hybriden sålde jag till någon som behövde precis en sådan.

Den “nya” Crescent-cykeln fick en ny fin sadel, nygamla pedaler och en kaffehållare. Världens bästa vardagscykel!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *